Medicinska termer

För att underlätta lite i djungeln av kliniska termer har vi valt att lista de vanligaste förekommande nedan.

Under tiden på sjukhus och uppväxten dyker det upp många nya termer. De kan även förekomma i konversationer med andra föräldrar.

Har du andra som du vill att vi listar – mejla oss så adderar vi till listan.

 

CPAP

Står för ”continuous positive airway pressure”. Det här är en andningshjälp med mask som hjälper lungorna att expandera, med hjälp av syre och ett visst bestämt tryck. Används om barnet t.ex. kan andas själv men inte tar tillräckligt djupa andetag är detta ett alternativ till andningshjälp. Det kan även vara högre halt syre i luften för att hjälpa till med gasutbytet och syresättningen. 

CVK

Central venkateter. En nål som oftast sitter på halsen för att ge mediciner och näring direkt in i blodet (intravenöst). Läkemedel går snabbare in i kroppen eftersom den sitter i en av de större venerna. Venkateter brukas sättas på plats i samband med operation om den inte fästs tidigare och ersätter eventuell nål i navelsträngen. Efteråt kan det bildas ett litet ärr.

ECMO

Det här är en fantastisk medicinsk utrustning och hjälp. ECMO står för ”extracorporeal membrans oxygenation”. Om barnet av någon anledning inte klarar av att syresätta sig själv tillräckligt bra får hen hjälp med syresättningen och gasutbytet med hjälp av den här maskinen. Så när barnet kopplas till ECMO leds alltså blodet via maskinen där syresättning sker med hjälp över ett membran innan det går tillbaka in i kroppen igen. 


Förkylningsastma

Astmaliknande symptom vid förkylning eller astma som uppstår/triggas av förkylning. Det innebär att barnet får svårt att andas vid infektioner och kan behöva hjälp av luftrörsvidgande mediciner via en inhalator eller nebulisator.

Högflödesgrimma

Andningsluft med högt flöde och ofta högre syrehalt för att underlätta andningen. Ofta sista steget i den andningshjälp som ges och man kan även skickas hem med detta från sjukhuset. Ser lite ut som syrgas man kan få i samband med operation, det är en liten slang med två piggar som går in i näsborrarna. Den brukar fästas på kinderna för att hållas på plats.

Malrotation

Lite förenklat kan man säga att det innebär att tarmarna ligger huller om buller. När de flyttas ner i bukhålan vid operationen är det inte säkert att de faller på plats på samma sätt som tarmar hos en person utan bråck. Detta kan leda till magbesvär, i värsta fall tarmvred, och att blindtarmen hamnar på fel plats. I vissa fall tas blindtarmen bort i samband med operationen. Det är oklart varför detta inte görs hos alla. Det kan bero på kirurgen som opererar, praxis på sjukhuset och omfattningen av operationen eftersom varje ingrepp påverkar läkning och återhämtning.

NAVA-sond

Står för ”neurally adjusted ventilstory assist”. Det är en elektrod som förs ner i matstrupen i höjd med diafragman och känner av den elektriska aktiviteten. Genom att mäta diafragmans aktivitet kan andningshjälpen anpassas så att barnet själv styr hur mycket hjälp som ges. Sonden kan sättas på plats redan innan respiratorn tas bort för att avgöra hur bra barnet kan andas. 

Pulmonell hypertension

Högt blodtryck i de kärl som sitter på lungorna och som ingår i lilla kretsloppet. Vanligt efter förlossningen eftersom inte lungorna använts i livmodern. 

PVK

Perifer venkateter. En nål som sitter på handen eller foten för att ge läkemedel eller näring in i blodet (intravenöst). Sitter i ett mindre kärl. 

Reflux

Sura uppstötningar eller halsbränna. Ett av de vanligaste problemen som barn med diafragmabråck har. Vissa blir av med besvären bara några månader efter operationen medan andra lever med det flera år. Brukar behandlas med Nexium eller Lanzoprazol.

Respirator

Respiratorn hjälper barnet att andas genom en slang som går ner i halsen till lungorna och tillför luft under tryck dvs att lungorna pressas ut som vid ett normalt andetag. Personalen kan reglera mängden syrgas och hur mycket hjälp som respiratorn ger. Den brukar sättas på plats så fort barnet får svårt att andas, vilket oftast är direkt efter förlossningen. Eftersom det kan upplevas obehagligt är det vanligt att barnet får lugnande eller blir sövd i samband med att respiratorn sätts på plats.

Tarmvred

Barn med diafragmabråck har inte alltid tarmarna på rätt plats och det kan skapa problem såsom tarmvred. Tarmvred betyder att det har blivit stopp i tarmen och det gör väldigt ont. Om man får mycket problem med tarmvred kan det vara bra att diskutera med läkare för att reda på hur man bäst förhindrar det. 

Patch

Om hålet/bråcket i diafragman är stort eller det inte finns tillräcklig med egen muskelvävnad att sy igen bråcket, används en s.k. goretex patch. Det är en bit goretex som läggs ihop med muskulaturen och som sys ihop med muskeln för att täcka igen bråcket/hålet. 

Ventrikelsond

En slang som förs via näsan ner i magsäcken Det första sättet att ge mat till barnet innan det är tillräckligt vaket eller har energi att äta själv. Det är vanligt att få åka hem från sjukhuset med sonden kvar och man brukar successivt ersätta mål i sonden med amning eller flaska. Sonden kan även användas till mediciner i början som t.ex. nexium.